Sagan om kakan (rim)

Kakan

Hon vaknade innan de blev bakade
och såg sig omkring
och där i en ring
såg hon dem,
de var fem
kakor som låg och jäste
och en som läste
i en bok
– den var inte klok.

”Hur ska detta sluta?
Åt vilket håll kan det luta?
Vem ska jag muta?
Borde jag kuta?
När får jag börja tjuta?”
tänkte kakan
väckt ur vakan
utav av makan
till ett lakan.

In på scenen
ostadig på benen
kom så mor
stor och bred
och vred
på ljuset
och spottade
ut snuset
och måttade
efter behag
ett slag
som träffade katta
som sovit hela natta.

Och kattan skrek och fräste
av smälek och väste
så den kväste
sin vrede för den lede
och slutade att vara sur
och det var tur
för elden sprakade varm
och knakade så det brakade
mitt i kökets larm.

Men då blev det ett hallå
för där på mattan
där inte kattan
längre låg
såg
mor en kaka
som försökte maka
sig undan – hur vette
hundan – i ett hörn
efter att ha fått sig en törn
då den svävade ner
som en örn
som inget ser
på grund av os
då den flyr sin kos.

”Kakor som försöker rymma
när dagen börjar skymma
äter jag först när jag släckt
den törst som blev väckt
på mitt loft med en doft
av kardemumma”,
sa vår gumma
som gärna ville rimma
när det var dimma
och hon ätit sill med dill
och rostad lök i ett försök
att slå ihjäl i en timma.

Men då hände det
du vet
som alltid sker
om du ber
och vågar och vill
och inte frågar
hur det går till:

Kattor kan tralla
och sjunga en sång
och gummor kan falla
mitt under gång.

En kaka kan få ben
och då är den inte sen
att genast springa ut
och så är sagan slut.


Illustration gjort för Bums.nu av Cathrin Hesselstrand.

Det här inlägget postades i Alla sagor, Sagor 2008 och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>