Sagan om solen och vinden

Sagan om solen och vinden

En gång för länge sedan började vinden och solen bråka om vem som var starkast.

Jag är starkast! sa vinden.
Nä, jag är starkast! sa solen.
Nähä!
Joho!

Och så höll de på.

Då fick de se en man som gick på stigen nedanför dem. Han hade en varm rock svept omkring sig. Vinden fick en idé.

Vi kan tävla! sa han. Den som först får av honom rocken vinner.
Kör till, sa solen. Du får börja.

Sagan om solen och vinden

Vinden tog sats från tårna och blåste det hårdaste han kunde på den stackars mannen.

Brrr, det var kallt. Mannen drog rocken hårdare omkring sig.

Ju hårdare vinden blåste, desto hårdare höll mannen om sin rock. Nä, det gick inte.

Jag måste prova igen! sa vinden. Han sög in all luft som fanns på tio mils avstånd och höll för öronen så att ingen luft skulle sippra ut.

Sagan om solen och vinden

Han höll för näsan också, men han glömde rumpan, så när vinden skulle blåsa ut luften la han av en fjärt så kraftig att det lät som om åskan gick.

Sagan om solen och vinden

Ptrrrruuuuuu!

Nej, det hjälpte inte. Mannen drar bara rocken hårdare omkring sig.

Nu är det min tur! sa solen och burrade upp sig. Solen steg högre och högre upp på himlen.


Den blev större och större.
Och varmare och varmare.

Mannen tog av sig mössan.

Sagan om solen och vinden

Solen blev ännu större.
Och ännu varmare.
Mannen tog av sig halsduken.

Solen blev ännu större.
Och ännu varmare.
Mannen tog av sig rocken.
Solen hade vunnit.

Sagan om solen och vinden

Där ser du vem som är starkast, sa solen till vinden. Du försökte ta av honom rocken med våld. Jag bara gav honom värme, och då tog han av sig rocken helt frivilligt. Så är det i livet. Man kommer ofta längre med mildhet än med styrka.

Sagan om solen och vinden

Den här sagan berättades för första gången av en slav som hette Aispos. Han levde i Grekland för 2 500 år sedan. Han har skrivit en massa historier som kallas Aispos fabler. Texten är bearbetad och moderniserad av Hans Christer Barregren.