Det bodde en flicka i min ficka

Det var en gång en flicka
som bodde i min ficka.

Fickan hade fyra gardiner med sardiner
i olika mönster över alla fönster.

I öst var det höst. Det var ingen tröst.
I norr var marken torr och där låg grisen Knorr.

I söder bodde hennes bröder som alla hette Höder.
Men i väst fanns den hon gillade allra bäst.

Det var en grabb som var snabb
och gömde sig med ett tjut
varje gång hon tittade ut.

Hon visste inte om han var blyg eller dryg
men hon tittade på honom i smyg.
Det var rysligt mysigt och förfärligt härligt.

Vad skulle hon göra? Hon ville inte störa.
Bara säga hej, jag tycker om dej.

Till slut lät hon baka en kaka som han fick smaka
och så blev hon hans maka.

Hon blev hustru. Han blev man
och den historien är alldeles sann.

Livet gick sin gilla gång med sång och dans
kring kattens svans eller någon annanstans.

I taket satt spektaklet och gladdes åt miraklet.
I skåpet satt våpet och i kannan fanns en annan.

Hon satt ofta med en trasig kofta
och sydde tills gryningen grydde.
Han bakade bullar med glasyr
och hade en massa bestyr.

Sedan fick de barn som skrek
men mest på lek.